Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Kontaktformulär








 


OBS! Vill du ha svar, ange e-post eller telefonnummer!




Krisen leder till nya internationella forskningsfrågor

Nyhet: 2020-04-27

Framskjutna projekt, inställda resor och fältarbeten, men också nya frågor att fokusera på.
Coronakrisen har skakat om och förändrat förutsättningarna för internationella forskningssamarbeten i Afrika, Asien och Latinamerika.

– Det är klart att krisen är väldigt påtaglig för oss som lever och arbetar i den internationella miljön, säger Gunnar Köhlin, föreståndare för Environment for Development på Handelshögskolan.

För enheten som samordnar 15 miljöekonomiska center runt om i världen i arbetet med forskning kring miljö och fattigdomsbekämpning i det globala syd, handlade det i coronakrisens första läge om att säkerställa alla kollegors hälsa.

– All potentiellt farlig verksamhet stoppades. Därefter har vi bett våra finansiärer, framförallt Sida, om tillåtelse att låta våra forskningsprojekt ta längre tid än planerat.

Tvärstopp för resor

Miljöekonomerna tillhör dem som reser allra mest på Göteborgs universitet. Med ett tvärstopp i trafiken har workshoppar, fältarbeten, årsmöten och konferenser ställts in världen över. Men det betyder inte att det internationella samarbetet stannat av – det ser bara annorlunda ut.

– På sätt och vis är det ännu mer intensivt. Vi har tidigare investerat ganska mycket i videokonferensteknik, vilket vi har nytta av nu. Det är full fart och vi samarbetar kring planering och gör studier tillsammans. Det är egentligen bara datainsamlingsarbetet som blir försenat.

– På ett sätt kom krisen lägligt. Videotekniken har funnits länge, men det är först nu som den är tillräckligt mogen, både vad gäller mjukvarulösningar och bandbredd. Jag tror att det här kommer att ha en påtaglig effekt på vårt sätt att arbeta framöver och att vi kommer att tala om ett före och ett efter mars 2020.

Nya uppslag inom forskningen

Gunnar Köhlin tror också att coronaviruset och dess konsekvenser kommer att påverka forskningen och dess fokus.

– Redan nu finns nya uppslag. För oss blir det extra spännande eftersom miljön påverkas dramatiskt av restriktionerna. Vad händer nu när människorna plötsligt fått ren luft i megastäderna i Asien?

Anja Karlsson Franck, lektor på institutionen för globala studier, är också inne på att hennes forskning, som i huvudsak rör migration och gränser, kommer få att få nytt fokus.

– Coronakrisen påverkar ju gränspolitiken och människors rörlighet. Vad händer när gränserna öppnas? Kommer regler som har rullats ut att dras tillbaka? En annan aspekt, som påverkar ett av mina forskningsprojekt direkt, är hur man ska hantera spridning av coronasmitta i flyktinglägren på de grekiska öarna eller i Libyen där människor sitter inlåsta.

Annars handlar det mesta om inställda möten utomlands och framskjutna projekt och fältarbeten. Ett projekt om hur migranter från Burma söker skydd i Malaysia och Thailand har till exempel fått skjutas på framtiden. Det internationella samarbetet fortsätter via länk.

– Vi påverkas egentligen inte mer än någon annan. När jag lever i karantän är ju jag lika nära den som sitter i Amsterdam, där mina kolleger finns, som den som sitter på Linnégatan i Göteborg. Alla med forskningsprojekt i Sverige upplever samma situation. Allt som bygger på mänskliga relationer och kontakt är ju nu väldigt komplicerat.

Mycket går förlorat 

Vad betyder det att inte mötas personligen? Vad ger det mänskliga mötet?

Anja Karlsson Franck har funderat mycket över det sedan hon började arbeta i karantän, speciellt när hon undervisar.

– Det är märkligt att tala inför 38 tomma rutor med namn på. Studenternas möjligheter att påverka vad som händer blir väldigt begränsad i en Zoom-situation. När jag talar i ett klassrum påverkar studenterna mig genom signalerna de ger med sitt kroppsspråk. De är samma sak med forskningsintervjuer. Mycket beror på den specifika situationen, människors ansiktsuttryck, leenden och så vidare. Fakta går alltid att hämta in, men när det handlar om att skapa en större förståelse går mycket förlorat, säger Anja Karlsson Franck. 

Fakta: Forskning i globala syd syftar på länder i Afrika, Asien och Latinamerika.

Foto: Johan Wingborg

AV:
070-7922662

Artikeln publicerades först på: medarbetarportalen.gu.se

Sidansvarig: Lars Magnusson|Sidan uppdaterades: 2012-10-25
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?