Risk för restskatt - då drar vi av!
För en beteendeekonom som forskar om skattemoral är de öppna avdragspunkterna på deklarationsblanketten särskilt intressanta. Här finns nämligen utrymme att testa gränserna för det tillåtna. I en internationellt uppmärksammad artikel visar Katarina Nordblom och hennes medförfattare att vår benägenhet att försöka oss på avdrag är starkt kopplade till förra årets skatteresultat.
Artikeln ”Tax compliance and loss aversion” publicerades i prestigefyllda American Economic Journal: Economic Policy i november 2015. Katarina Nordblom berättar:
– Vi har studerat hur man försöker göra avdrag för ”övriga utgifter för inkomstens förvärvande”. Normalt får bara cirka fem procent igenom sina avdrag här, så det handlar om en aktiv handling för att minska sin skattebörda. Det intressanta är att på samma deklarationsblankett får du också reda på om du får tillbaka pengar eller ska betala restskatt, och det visar sig göra stor skillnad för vår lust att försöka få igenom avdrag.
Förklaringen kallas förlustaversion
Benägenheten att prova nya avdrag har visat sig öka markant när vi ska betala jämfört med när vi får tillbaka pengar på skatten. Beteendet hänger ihop med ett fenomen som kallas förlustaversion.
– Förlustaversion innebär i korthet att vi värderar förluster mer än vinster. Hundra kronor är mer värt för dig om du kommer att förlora en hundralapp än om du står i begrepp att få ytterligare en. Den principen gör att folk verkligen inte vill betala restskatt, utan gör vad de kan för att hålla sig på plussidan, säger Katarina Nordblom.
Mer precisa skattetabeller i framtiden?
Katarina Nordblom och hennes forskargrupp fortsätter att utforska ämnet. Vilka konsekvenser kan deras upptäckter få för framtiden?
– En tanke är att korrigera preliminärskattetabellerna. De är ju ganska trubbiga verktyg. Om färre behöver betala restskatt, skulle förmodligen skattemoralen bli bättre, säger Katarina Nordblom.
KATARINA NORDBLOM
Katarina Nordblom, docent i nationalekonomi. Artikeln ”Tax compliance and loss aversion” är skriven tillsammans med Per Engström och Henry Ohlsson från Uppsala universitet och Annika Persson från Skatteverket.
Detta är en artikel från
Handelshögskolans magasin 2016