Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Alumnen som gör Etiopien grönare

Nyhet: 2017-08-24

Miljövärldens ögon riktas just nu mot Etiopien. Landet har tagit ett världsunikt beslut: man ska göra ett ekonomiskt lyft utan att miljöförstöringen ökar. Handelshögskolans alumn Haileselassie Medhin leder forskningscentret som ska stödja och observera den nya green growth-strategin på nära håll.

Utvecklingsländer följer vanligen den så kallade Kuznetkurvan. När ekonomin blir bättre ökar också utsläppen, upp till en viss nivå där det vänder. Etiopien ska göra resan på ett hållbart sätt – något som ingen gjort förut.

– Historiskt sett har alla länder, inklusive Sverige, utvecklats ur fattigdom på ett miljömässigt negativt sätt. Etiopien har antagit kraftfulla strategier och policys för att gå rakt igenom den där kurvan. Det är en unik satsning, som kommer att kräva massor av nya idéer och ny teknik, men där många länder är med och bidrar, berättar Haileselassie Medhin.

Leder miljöforskningscenter
En såpass omfattande satsning kräver förstås också forskning och utvärdering. Haileselassie Medhin är chef för Environment and Climate Research Centre på Ethiopian Development Research Institute i Addis Abeba.

– Vi har etablerat centrat för att fylla kunskaps­ luckorna. Normalt sker ju akademisk forskning på universiteten medan policyanalyserna ofta görs på andra arenor. Vi kombinerar dessa båda perspektiv samtidigt som vi genererar en massa data. Centrats uppgift är att driva nya idéer. Just nu undersöker vi till exempel potentialen i att införa koldioxidskatt i Etiopen. Det handlar också om att observera hur green growth­strategin påverkar ekonomins olika delar, säkra att de satsningar som görs är långsiktigt relevanta och kommunicera våra resultat till besluts­ fattare, säger Haileselassie Medhin.

Handelshögskolans initiativ banade väg
Kontakten med Sverige kom via Handelshögskolans globala miljöinitiativ Environment for Development som hjälpte till att etablera miljöforskningen på plats.

– Jag läste ekonomi på universitetet i Addis Abeba. Efteråt började jag jobba på The Ethiopian Research Institute, som samarbetade med Handelshögskolan. Det ledde till att jag reste till Göteborg för att för­ djupa mina kunskaper i miljöekonomi. Jag läste en master på Handelshögskolan och så småningom doktorerade jag också här. Men målsättningen var alltid att återvända till Etiopien och jobba med frågorna på plats, säger Haileselassie Medhin.

Sedan 2015 har han byggt upp forskningscentrat i Addis Abeba och det har vuxit snabbt.

– Idag har vi den högsta koncentrationen av forskare inom miljöekonomi i hela regionen, mycket tack vare att Environment for Development redan hade skapat plattformen. Det har gjort mitt arbete betydligt enklare.

Känsla för bra forskningsmiljöer
Att snabbt bygga upp en ny forskningsmiljö kräver både hårt arbete och breda kunskaper. Haileselassie Medhin tycker att han är väl rustad för uppgiften.

– Framför allt har jag fått med mig en känsla för hur en god forskningsmiljö ser ut. Om du själv har varit en del av en sådan miljö är det lättare att åter­ skapa den. Från Handelshögskolan har jag också fått med mig kunskaper om hur man forskar tillsammans i grupp. Man kan väl säga att jag har försökt skapa en miljö som attraherar människor som jag själv, säger Haileselassie Medhin


ENVIRONMENT FOR DEVELOPMENT
Initiativet Environment for Development (EfD) bygger upp lokala kompetenscentra inom miljöekonomi runt om i världen, med ett särskilt fokus på kopplingen mellan miljö och utveckling. EfD grundades av Enheten för miljöekonomi vid Handelshögskolan 2007. För närvarande finns det tolv EfD center runt om i världen i Etiopien, Kenya, Tanzania, Sydafrika, Centralamerika, Colombia, Chile, Kina, Vietnam, Indien, USA och i Sverige.

 

Detta är en artikel från Handelshögskolans Magasin 2017
Magasinet som pdf
Blädderbart magasin

 

AV:

Artikeln publicerades först på: www.handels.gu.se

Artikeln har inga kommentarer, kommentera artikeln.

Nyheter

  • Ledigt vikariat: Forskarutbildningshandläggare

    [2018-01-22] Institutionen för nationalekonomi med statistik söker en vikarierande forskarutbildningshandläggare. Som forskarutbildningshandläggare har du ett nära samarbete med proprefekt med ansvar för forskning- och forskarutbildning och är ett stöd till så väl ledning som doktorander. Sista ansökningsdatum är 8 februari.

  • Vi söker en personalhandläggare

    [2018-01-22] Institutionen för nationalekonomi med statistik söker en personalhandläggare som vill vara en del av vårt verksamhetsstöd och som med god service och hög kvalitet bidrar till förutsättningarna för våra medarbetare att bedriva framgångsrik forskning och utbildning. Tjänsten är en tillsvidareanställning med sista ansökningsdatum 20 februari.

  • Thomas Sterner ska övervaka Frankrikes satsning på gröna finanser

    [2017-12-14] Den franska regeringen satsar stort på att öka andelen gröna finanser för att nå klimatmålen. Den 11 december presenterades rådet som ska övervaka arbetet. Två svenskar ingår i rådet, en av dessa är Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet.

  • Miljöekonom Åsa Löfgren ingår i regeringens nya klimatpolitiska råd

    [2017-12-11] Regeringen har nyligen presenterat ett klimatpolitiskt råd som har till uppgift att utvärdera hur regeringens politik är förenlig med de nationella klimatmålen. Åsa Löfgren, docent i nationalekonomi vid Göteborgs universitet, har utsetts till en av ledamöterna.

  • Ledig anställning: Doktorand till forskarutbildningen i nationalekonomi med inriktning mot hälsoekonomi

    [2017-12-04] Institutionen för nationalekonomi med statistik ledigkungör en utbildningsplats i forskarutbildningen finansierad med doktorandtjänst. Doktoranden kommer att följa den allmänna studieplanen för forskarutbildningen i nationalekonomi och avhandlingsarbetet kommer att vara särskilt inriktad mot hälsoekonomi. Sista ansökningsdag är 8 februari 2018.

  • Lediga anställningar: 3-5 doktorander till forskarutbildningen i nationalekonomi

    [2017-11-27] Institutionen för nationalekonomi med statistik ledigkungör 3-5 utbildningsplatser i forskarutbildningen, finansierade med doktorandtjänst.

  • Vårt hälsobeteende under lupp

    [2017-11-17] Varför röker vi när vi vet att det är farligt? Varför motionerar vi inte fast vi vet att det är nyttigt? Och hur mycket kolhydrater bör vi egentligen äta för att fungera på bästa sätt? Forskningsområdet hälsoekonomi har många kunskapsluckor att fylla.

  • Thomas Sterner skriver om ekonomiska styrmedel i Nature Energy

    [2017-11-14] Professor Thomas Sterner, miljöekonom från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, medverkar med en ny artikel i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature Energy.

  • Vetenskapsrådet finansierar tre nya forskningsprojekt inom nationalekonomi

    [2017-11-07] Inte mindre än tre forskningsprojekt vid Institutionen för nationalekonomi med statistik har nyligen beviljats forskningsanslag från Vetenskapsrådet. Drygt 11 miljoner kronor kommer under perioden 2018-2021 att fördelas på forskning inom tre olika områden.

  • Ny forskning ska undersöka lärarens betydelse för elevers lärande

    [2017-10-26] Hur viktig är lärarens insatser när det gäller elevers resultat? Undervisar lärare annorlunda för olika elever? Fokuserar lärare på de duktigare eleverna eller de mest stökiga? Nationalekonomen Andreea Mitrut har precis startat upp ett unikt forskningsprojekt i Rumänien om kvalitet i undervisningen och lärarens betydelse för elevers prestationer.

Fler nyheter

Sidansvarig: Marie Andersson|Sidan uppdaterades: 2014-05-09
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?