Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Kort historik om institutionen

Traditionellt brukar den skotske 1700-talsfilosofen Adam Smith med sitt verk An Inquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations betraktas som den moderna "nationalekonomins fader". Tillsammans med 1800-talsekonomer som David Ricardo och John Stuart Mill brukar han föras till den klassiska skolan inom nationalekonomin, men det fanns skolbildningar redan tidigare.

I Sverige blev ekonomi ett universitetsämne på 1740-talet. Vid inträdet till 1900-talet fanns i både Uppsala och Lund en professur i nationalekonomi och finansrätt. När Gustaf Steffen 1903 tillträdde en nyinrättad professur vid Göteborgs Högskola var ämnesområdet i stället nationalekonomi och sociologi. Steffen blev en udda person inom nationalekonomin i Sverige i den meningen att han närmast kan föras till den så kallade historiska skolan, till skillnad från den neoklassiska.

Nationalekonomin i Göteborg har organisatoriska rötter även i den Handelshögskola som inrättades 1923. Denna var ursprungligen privat men förstatligades 1961 och uppgick i Göteborgs universitet 1971. Harald Dickson, som blev ämnesföreträdare 1955, hade fortfarande denna roll när Handelshögskolans lilla nationalekonomiska institution gick upp i universitetets något större 1971.

1970-talet var en tid av tillväxt och specialisering för nationalekonomi i Göteborg. På 1980-talet och början av 1990-talet etablerades ett flertal forskargrupper med en specialinriktad professur i centrum. De flesta av dessa inriktningar har fortfarande en stark ställning på institutionen.

I fysisk mening avslutades ett historiskt skede i maj 1995. Då flyttade Nationalekonomiska institutionen från Viktoriagatan 30 till den nya Handelshögskolebyggnaden på Vasagatan 1. (Handelshögskolan hade på 1980-talet återuppstått som benämning på en del av Göteborgs universitet.) År 2003 införlivades statistiska institutionen och institutionsnamnet blev därefter Institutionen för nationalekonomi med statistik.

Idag är omkring 60 disputerade forskare och lärare från ett stort antal länder verksamma vid institutionen. De främsta styrkeområdena för forskning är arbetsmarknadsekonomi, beteendeekonomi, ekonometri, experimentell ekonomi, finansiell ekonomi, hälsoekonomi, miljöekonomi samt utvecklingsekonomi. Institution gästas regelbundet av internationella forskare som deltar i seminarieverksamheten.

Utbildningen i nationalekonomi är eftertraktad och varje år utexamineras omkring 150 kandidat- och masterstudenter. Studenter till forskarprogrammet antas vartannat år och lockar studenter från hela världen. I ämnet statistik finns möjlighet att ta en kandidatexamen.

Läs också Handelshögskolans historik

Sidansvarig: Marie Andersson|Sidan uppdaterades: 2016-02-25
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?